livets melodi
Det hade varit trevligt att ha något att säga. Att tycka något, vilja något, kanske tom veta något? Men nej då!! I februari såg det ju riktigt ljust ut ett tag, jag skrev flera gånger i veckan och fotade en hel del! Sen vet jag inte riktigt vad som hände. Jag skulle ha bytt jobb… och tja, på sätt och vis gjorde jag väl det. Fast bara på halvtid än så länge. Med resultatet att det är värre än vanligt förstås. Jag hade tänkt vara ledig nu torsdag & fredag för att njuta av att allting blivit så mycket bättre, slappna av för att det gamla är slut för den här gången och att jag skulle ha lite att se fram emot! Nu blev det ju inte riktigt så då… men jag tog ledigt ändå! :-) Alltså har jag bara arbetat två dagar den här veckan och var så jäktad ett tag i onsdags att jag inte riktigt visste vad jag gjorde! Ställde mig mitt på golvet i chefens rum och frågade vad jag skulle göra först. Hon gav ett väldigt enkelt och konkret svar på den frågan och efter det lugnade jag ner mig betydligt faktiskt. Eftermiddagen blev både rask och effektiv, jag hade helt enkelt inget val! Jag hade ett antal saker som var tvugna att bli klara och en tid att passa. Häpnadsväckande nog så lyckades jag – och jag lyckades dessutom få iväg enhetens anmälningar till Vårruset! Med ett par undantag som Virre fixade idag. Hon är bra hon! :-)
Annars har dagen inte varit så himla omtumlande. Jag har köpt mig en bok med noter & texter av Evert Taube! Rena fyndpriset dessutom! Mo & jag hade planer härom veckan på att försöka plugga lite Taube, så där lagom seriöst… :-) Å nu är jag ju riktigt redo att sätta igång! Jag kan en himla massa refränger och truddelutter har jag kommit fram till, men verser och hela sånger är det väldigt dåligt med! Det var väl några stycken vi fick öva in och hade prov på i högstadiet som fortfarande sitter rätt skapligt. Å ett par som jag spelat ganska mycket på min kära blockflöjt genom åren, där sitter ju åtminstone nån vers. Jag “sjunger” nästan alltid, liksom i huvudet, samtidigt som jag spelar. Det finns ingen anledning att låta den svenska visskatten gå förlorad bara för att man är lat, eller för att man hade en jobbig svenskalärare i skolan! :-) Sen är det klart att det är lättast att ge sig på giganterna, Taube, Vreeswijk… Åtminstone till att börja med! :-)
Håhåjaja, det är inget fel på ambitionerna. Egentligen är det väl inte så stora fel på nåt annat heller. Annat än möjligen prioriteringarna. Jag är himla dålig på att göra det jag borde. Det kommer en förfärlig massa måsten i vägen känns det som. Å det är ju helt fel. Åtminstone för att komma från en person som i vanliga fall citerar Magnus Sundell: “Det är så mycket man borde, men så lite man måste”. Så vi slutar väl på samma ställe idag som alla andra dagar just nu: Jag måste ta tag i mitt liv! :-)

