Mattias sover sött i vagnen. Vi var ute på en promenad förut, letade upp Kolerakyrkogården bla. Han somnade gott i sjalen, men vaknade givetvis så fort vi kom in och jag skulle lägga ner honom i vagnen. Hade jag haft honom kvar i sjalen så hade antngen han eller jag fått spader av värmen så det var inte mycket att orda om. Han somnade ändå om till slut.
Så nu sitter jag här, jag som egentligen hade 3-4 mail jag tänkte skriva, och läser sida upp och sida ner i gotländska husförhörslängder! Det är inte mycket pli på mig idag… jag som skulle tvätta och allt vad det var. Kanske borde slita mig från datorn en liten stund och åtminstone ladda en maskin innan Mattias vaknar. Faktiskt. Sen kan jag ju fortsätta med mitt lilla projekt efter det.
Varför Gotland frågar sig vän av ordning. Ja, vet ni, det undrar jag med… och har så gjort i flera år. Nu har jag fått möjlighet att kolla lite närmare på det, men jag undrar egentligen fortfarande. Det rör sig om min farfars farfar Anders Jansson som tillsammans med sin hustru Kristina lämnade Västergötland vid 58 års ålder och flyttade till Västergarn på Gotland år 1887. Länge var det allt jag visste och det är klart att det förbryllade mig en smula, särskilt som de dök upp på Rafvelsgården igen bara två år senare, då inflyttade från Rone! Nu vet jag att Anders var dräng på Stora Mafrids som i princip täckte halva Västergarns socken. Samtidigt dyker också parets dotter Ida upp där, inflyttad från Katarina församling i Stockholm. Ungefär ett år senare flyttar de igen till Davide i Rone där Anders är rättare i ungefär ett år. Då anges i husförhörslängden att de alla tre flyttar till Stockholm. Min gissning är att det inte stämmer eftersom flyttdatumet är det samma som när de kommer tillbaka till Rafvelsgården. Det återstår förstås att kontrollera och det kan ju dessutom hända att Ida flyttar till Stockholm igen, ungefär vid den här tiden har hon minst en av sina äldre bröder där. Noga räknat min farfars far med familj. Deras tid i Stockholm har jag inte heller nån riktig koll på än så det kan ju verka vettigt att försöka utforska det samtidigt. Jag har lite luckor här och var i mina anteckningar som behöver fyllas, helt klart. Den största luckan i just den här grenen av familjen har jag faktiskt ingen aning om hur jag ska hantera. Det är frågan om vem nämnde Anders farmor egentligen är. Hans farfar var vid faderns födelse gift med en Maria Pehrsdotter, i födelseboken står det dock att moderns namn var Ingrid Pehrsdotter. Hette hon både Maria och Ingrid? Varför står det i så fall ingen annanstans? Har prästen skrivit fel? Eller är det en helt annan kvinna det handlar om? Det finns inga husförhörslängder för den aktuella perioden eller tidigare så krävs det nog lite kreativitet för att räkna ut.
Var det någon som trodde att Mattias sov ända tills jag skrivit klart? Eller att jag fick tid över till den där tvätten? Jag vet faktiskt inte vad jag ska ha på mig imorgon så nåt får jag nog ta att göra åt det. Hm. Hur som helst så har det sedan jag började skriva förekommit en hel del aktiviteter. Nu sover han åtminstone för (första delen av) natten. Hoppas jag, det verkade lite oroligt fortfarande när jag gick ner. Sen är ju frågan hur snart han vaknar igen. Det har inte riktigt gått att ställa klockan efter när han vaknar på natten på samma sätt som det gjort tidigare, men jag lär ju bli varse när han vaknar iaf, det är då helt säkert. Troligen vaknar jag före honom också om han ligger och gnyr en stund i sömnen… :-) Innan jag kryper i säng ska jag nog ändå ta en liten liten titt i Katarina församling.

Jag sitter här med fötterna på skrivbordet och tangentbordet i knät och irriterar mig på somliga tidigare idrottsstjärnor i vårt avlånga land som alldeles uppenbart saknar omdöme. Vuxna människor…!? Det tål faktiskt inte fler kommentarer än så, jag ids bara inte.
Däremot kanske det kan vara värt besväret att skriva en rad eller två om EM-äventyret förra veckan. Föräldraledig som jag är så lyckades jag ju se nästan hela och det var minsann inte så tokigt! Alla förmåner ska utnyttjas. Fast när jag i slutet av veckan kom på mig själv med att gå omkring och nynna på Rysslands nationalsång så ja, det var kanske tur att det tog slut där? :-) Kul var det iaf och bra gick det ju för våra atleter! Efter omständigheterna kanske man ska säga i vissa fall. Jag kan nästan förstå Tia Hellebaut som tyckte lite synd om Kajsa för att hon tagit hennes guldmedalj. Men det var ändå kul på sitt sätt. Svenska guld är alltid roliga, men oväntade guld är rätt kul de med! Nästan som när Lordi vann melodifestivalen liksom, helt galet och bara att skratta åt! :-) På det hela taget så gjorde de flesta bra ifrån sig även om en del givetvis hade förväntat sig mer. Fast jag saknade Staffan Strand, jag hade ju verkligen sett fram emot hans stora comeback! Nåväl, han siktar på VM nästa år och hoppas avsluta sin karriär i nästa OS så jag får kanske chansen senare. Det kanske rent av blir en inomhussäsong så att jag kan få se honom live på Eurojump i Scandinavium eller nåt.
Nähä. Nog om friidrott för stunden. Jag ska nog rent av satsa på att gå och lägga mig. Mattias & jag har stora äventyr inplanerade för morgondagen! Vi ska åka och hälsa på hans mormor för första gången! Hon har ju varit här flera gånger, men av olika anledningar så har vi inte varit hemma hos henne. Det blir dessutom första gången han & jag åker ensamma i bilen, det kan ju också bidra till spänningen. Kul så det bli iaf. Sen på torsdag ska vi till min kusin (nå, en av dem, när allt kommer omkring så har jag faktiskt fyra!) m familj. Det ska bli himla kul, vi träffar dem nästan aldrig trots att de inte bor särskilt långt bort egentligen. Så det händer ett och annat den här veckan och det känns ju bra. På lördag ska vi också ut på äventyr, då ska vi försöka samla ihop hela vårt lilla spelbolag. Vi är bara fem personer men har ändå en tendens att alltid vara fyra när vi ses. Fattar inte hur det går till, men det är alltid nåt som trasslar ihop sig. Nå än så länge tror vi att vi kan bli alla den här gången. Tron kan ju försätta berg har jag hört.
Apropå att det händer saker så hade vi faktiskt ett litet äventyr förra veckan också. På torsdagen när det inte var så jättemycket EM-action så gav vi oss ut på vår första bussresa! Hela vägen till jobbet för ett studiebesök! Det var kul. Lite lagom lite folk som arbetade också så det var ett rätt bra första besök. En bra bussresa blev det också även om vi missade bussen när vi skulle byta och fick en halvtimmes promenad i ösregn! Hellre det än att stå och vänta på nästa buss säger jag ju bara.
Sen åkte vi faktiskt buss en gång till på lördagen då tillsammans med Christer också. Vi var på 2×34-års party i stan och med tanke på att verkligen allt var avstängt pga EM-maran så var inte bilen nåt alternativ direkt. Det blev ju också Mattias första partaj i den skalan och han hade rätt kul så länge han var vaken. Vilket iofs inte var längre än nödvändigt. De senaste dagarna nu har han dessutom somnat ca 18 och sovit mest hela kvällarna. Har verkligen försökt få honom att sova lite mer under dagarna, men uppenbarligen misslyckats. Visserligen kan jag ju passa på att sitta framför datorn en rätt juste stund i sträck på kvällen, det är det ju inte tal om när han är vaken. Han gillar inte arbetsrummet alls faktiskt! :-) Däremot får ju Christer knappt träffa honom vaken annat än på morgonen och det är ju lite tråkigt. Nåväl, bara för att nånting varit på ett sätt några dagar i rad betyder inte att det inte är annorlunda imorgon. Det är rätt mycket som ändrar sig lite titt som tätt fortfarande även om vi försöker få in lite rutiner här och var. Well, well, vi får väl helt enkelt se. Det blir nog annorlunda redan imorgon eftersom vi som sagt ska ut på lite äventyr!

Värmen kom visst tillbaka igen, men det är inte fullt lika jobbigt som det var tidigare i sommar. Dessutom fläktar det rätt friskt, vi har världens korsdrag på övervåningen! Tre dörrar, men bara två dörrstoppar gör att det har smällt rätt bra några gånger! Jag som sitter här nere har hoppat högt, Mattias som sover däruppe verkar inte ens ha reagerat… :-) När han väl har slocknat ordentligt är det inte mycket som stör honom. Han somnar rätt snällt på kvällarna och när han är trött mitt på dagarna också. Problemet är att få honom att somna om när han ätit på nätterna. Det känns ibland stört omöjligt! Sen är väl inte mitt tålamod det bästa när jag blir väckt mitt i natten heller, men jaja… det är bara att bita ihop!
Apropå värme så slår det mig precis att jag ju skulle vattna blommorna på utsidan, det glömde jag lika fort som jag kom på det. Det är en del här inne som inte skulle må dåligt av lite vatten heller. Borde väl passa på just nu egentligen. Mattias sover och det är en liten stund kvar till kvällspasset i Friidrotts-EM… Hm. Apropå vatten förresten så hör jag åskan mullra utanför nu… med tanke på hur strömmen kommer och går lite som den har lust här ibland så borde jag nog stänga av datorn. Efter att den bärbara helt sonika slutade fungera i ett strömavbrott tidigare i år så har jag blivit lite harig… :-) Å ganska högt på önskelistan står jordade uttag till arbetsrummet…
Ser förresten att jag skrev om Urwitz konsert på Liseberg sist. Efter nästan en hel dag på stan för min del och andra dagen på jobbet för Christer så bestämde vi att vi inte orkade. Särskilt som det ösregnade strax innan så hade vi väl inte riktigt lust att chansa heller. Visserligen blev det kanonväder, men ja, då var vi ju redan på väg hem! :-) Mattias som ju kan somna i vagnen när det passar, han skulle minsann ha orkat med en sväng till Liseberg också! Man skulle ha med sig en säng och nån som kör den vart man än var… det hade varit praktiskt ibland! :-)