Jag letar alltid efter Anna, min mormors mormor. I många år visste jag inget mer om henne än att hon hade samma namn som jag. Det sades också att hon var från Norge, troligen Oslo, och att hon flyttade tillbaka dit när hennes man dog. Döttrarna Anna och Olga flyttade till fosterfamiljer i Karlanda där de bodde när pappan dog. När jag så smått började släktforska för en hel massa år sen nu så tog jag mig an uppgiften att ta reda på mer om den här familjen och sakta men säkert så har jag samlat på mig fler och fler små pusselbitar. Olga (min mormors mor) var född i Karlanda och från början tyckte jag det var lite roligt att jag hade släkt därifrån på både morfars och mormors sida. Det visade sig dock ganska snart att Olgas pappa Gustaf Andreasson inte alls var född där utan i Sillbodal och att hans familj flyttade runt en del innan de hamnade i Karlanda. Jag tror dock att de blev kvar där sen, men det är inget jag har tagit mig tid att gräva vidare kring ännu.
Gustaf tappade jag spåret efter 1889, då skrevs en attest att han skulle flytta från Karlanda till Töcksmark, men där hittade jag honom aldrig i inflyttningslängderna. Spårlöst borta! Fortfarande ogift och försvunnen. Jag visste ju att han dog i kvarnen i Smolmark, Karlanda så på nåt sätt måste han ju ha kommit tillbaka dit, men jag saknade källorna jag behövde.
Här var det stopp ganska länge innan jag fick tag i källor efter 1890. Jag tror att Olgas födelsenotis var det första jag fick tag i. Där fick jag till slut Annas hela namn – Anna Helene Heier! Där framgår också att föräldrarna varit gifta i 3 år, men det finns även en anteckning om att Olgas skulle ha varit det tredje barnet. Något mer syskon har jag dock aldrig hittat. Det där med Töcksmark fick delvis sin förklaring här också, attesten återlämnades när han kom tillbaka till Karlanda. Verkar som att han lät bli att stanna och fortsatte till Norge helt enkelt? Gustaf dog ju när Olga bara var ca 6 månader gammal och i den husförhörslängden framgår att Anna och döttrarna flyttade tillbaka till Kristiania. Fullständigt förbryllande för mig som hade förväntat mig att de skulle komma till fosterhem i Karlanda. Olgas syster Anna hade en fosterdotter som kallades Bojan och tack vare henne så visste jag ju tom namn och gårdar som de kom till så jag hade ju väldigt konkreta uppgifter även om de inte hjälpte mig just då.
Jag har fått fler uppgifter på senare år som jag inte riktigt tagit mig tid att gå igenom och kontrollera vad som egentligen hände. Det verkar som att hela Gustaf Andreassons dödsbo auktionerades och så även döttrarnas försörjning, men att de då kom att bli kvar i mammans vård. Det här är som sagt nåt jag behöver undersöka mer. Klart är åtminstone att Olga kommer till ett fosterhem i Karlanda 1904, dvs inte förrän hon är 10 år gammal.
Vad hände där emellan då? Ja, det undrar jag fortfarande när jag ska få veta. De verkar ju ha flyttat till Norge till att börja med, men jag hittar inte ett spår av dem där. Vill man söka personer i Norge finns det ett fantastiskt material hos Arkivverket som är digitaliserat och sökbart helt utan abonnemang. Att det är digitaliserat ställer till det ibland, det kan finnas felaktigheter i avskrifterna mm, men för mig som inte hade särskilt mycket att gå på när jag började leta i Norge så var det bara fördelar! Dessutom finns det även mycket skannat så att man kan dubbelkolla.
Tack vare sökningar där så hittade jag så småningom uppgifter om att Anna mycket riktigt var född i Oslo (Kristiania), som dotter till en skräddare Amund Gundersen Heier och hans hustru Karen Dorothea Andersdatter. Däremot har jag ännu inte hittat några uppgifter om var Anna och döttrarna fanns mellan 1895-1904, och när det gäller Anna så har jag inte vetat vart hon tog vägen alls. Fast det är en sanning med modifikation, för i anteckningarna jag gjorde när min mamma pratat med Bojan så står det att hon hette Fredriksen. Detta har jag även hört av min mormor – av henne fick jag även en adress! Mannen Anna gifte om sig med hette enligt mormor Fritiof Fredriksen och de bodde på Sigurds gate 11 i Oslo! En guldgruva av information tyckte jag då. Problemet är att jag fortfarande inte har hittat henne på den adressen. Hos Arkivverket kan man söka i den norska folkräkningen för 1910, den publicerades 2010 och jag minns att jag nästan (bara nästan) satt uppe vid midnatt och väntade på att den skulle komma online! Tyvärr hjälpte det mig inte. Jag återkommer till den med jämna mellanrum, men än har det inte gjort nån nytta. Jag har sökt på namn, födelseår, adress, allt jag kunnat komma på. Men skam den som ger sig, nästa folkräkning som publiceras är hon kanske med i!
Idag fick jag dock nåt som kändes som en snilleblixt. Jag började tänka på Bojan redan härom dagen, på att trots att hon hade så himla bra koll på vår släkt så har jag aldrig ens vetat hennes riktiga namn. Sen tänkte jag på att Anna som hon var fosterdotter hos dog relativt ung, på att det nog borde finnas församlingsböcker för de här åren att söka i nuförtiden och sen slogs jag av tanken att Annas mamma kanske hade överlevt henne! Så jag tecknade raskt ett veckoabonnemang hos Arkiv Digital och kastade mig ut i kyrkböckerna. Jodå, jag hittade Anna i församlingsböckerna (Olgas syster alltså, förvirrande det här att mor och dotter har samma namn), men inte Bojan. Hm. Böckerna räckte inte heller riktigt ända fram till Annas död. Alright. Bouppteckning då? Bingo! Flera gånger om! Först hittade jag en avskrift av Annas testamente där hon gav allt till Bojan. Därmed fick jag alla hennes personuppgifter, yes! Sedan fick jag dessutom rätt i min förhoppning – Annas mamma var dödsbodelägare och där står tydligt och klart Fru Anna Fredriksen, Oslo! Tjohej!
Visst har jag fortfarande stora glapp i historien om Anna och jag har en hel del luckor att fylla kring döttrarna också, men jag fortsätter att lägga pussel. Sakta, men säkert. Nu får nog Anna vila lite grann igen, hon fanns verkligen inte i folkräkningarna idag heller (varken i Norge eller Sverige 1910, var är hon?). Däremot ska jag kanske se om jag kan få till några fler bitar kring döttrarna och när de kom tillbaka till Karlanda när jag ändå är på gång.
Jag får inte alls till miniatyrbilderna så ni får klicka och titta på dem i sin helhet istället.

Jag försöker bevisa en teori, men det vill sig inte riktigt så nu testar jag att skriva ner allt jag gjort samtidigt som jag går igenom det igen så får vi se om någonting faller på plats.
Min morfars farfars farfars mor hette Lisbet Mattsdotter. Enligt anteckning i husförhörslängden för Karlanda AI:2 sid 61 så föddes hon 1746 i Vrängebol i Karlanda. Någon motsvarande notis i födelseboken hittar jag inte, men efter juli 1746 finns en lucka fram till 1767 så uppgiften om när hon är född kan ändå stämma. Det finns heller ingen husförhörslängd så tidigt som 1746, den första för Karlanda börjar 1774 och då var Lisbet redan gift med Lars Elofsson och bosatt i Herredalen. I det här läget så var jag egentligen beredd att släppa Lisbet och inse att jag inte skulle kunna hitta hennes föräldrar och syskon. Att behöva lämna en släktlinje i mitten av 1700-talet kändes inte så svårt ändå om vi säger så.
Så vad hände? Jo, jag fick för mig att titta lite närmare på vilka som var bosatta i Vrängebol vid den här tiden. Det är visserligen ungefär 30 år efter att Lisbet föddes, men det betyder ju inte att föräldrarna inte kan bo kvar, eller hur?
I husförhörslängden AI:1 sid 36 hittar vi en familj som ser intressant ut. Mattis Mattsson f 1716 och hustrun Karin f 1724 tillsammans med två barn. Sonen Anders f 1754 och dottern Sigrid f 1761.

Det är fullt möjligt att Mattis och Karin är Lisbets föräldrar, men hur ska jag kunna bevisa det? Ja, det är ju nu det börjar köra ihop sig igen.
De är i ganska lämplig ålder, det kan mycket väl finnas äldre syskon till Anders och Sigrid.
Lisbets äldsta dotter får namnet Karin, det skulle kunna vara efter hennes mamma.
Så långt lite indicier. Vad kan kyrkböckerna hjälpa till med mer? Om vi hade haft Lisbets födelsenotis så hade det ju varit glasklart, men den saknas som sagt. Jag har försökt hitta en anteckning om när hon gifte sig med Lars Elofsson för att se om föräldrarna kan nämnas där, men den lyser också med sin frånvaro. Jag vet inte när de gifte sig, men man kan kanske anta att det var innan äldste sonen Erik föddes 1769. Karlanda vigselbok för den här tiden finns i CI:2 och börjar på sid 213 för 1767, man kan inte kalla den lättläst med bästa vilja i världen. Jag har ändå försökt ta mig igenom fram tom 1771 ungefär utan att hitta någon vigsel för Lars och Lisbet. Före 1767 så har vi en, just det – lucka! Så inga fler ledtrådar där.
Även i husförhörslängderna finns en lucka, mellan 1778-1785. Under den tiden dör Karin 4 februari 1782 och i samband med det får jag också vet att hon kallas Nilsdotter. Jag har inte lyckats hitta någon dödsnotis på Mattis och inte heller hittar jag honom i husförhörslängden AI:2 från 1785 och framåt. Om jag kommer fram till att han är Lisbets far så får jag väl lägga lite mer energi på det. Vad jag däremot har hittat är en bouppteckning efter Karin Nilsdotter. Innehållet i den är en gåta, jag klarar nästan inte att läsa något alls. Jag har lyckats klura ut är att Sigrid Mattsson var omyndig och därför har Nils Eriksson i Korsbyn utsetts att svara för hennes intressen. Hon är det enda barnet som nämns på första sidan och av det skälet så vitt jag kan tyda någonting alls.

Det är på sista sidan av bouppteckningen det blir intressant på riktigt. Jag kan egentligen inte läsa ut särskilt mycket av texten, men däremot flera av signaturerna. Överst har vi änkemannen Mattis Mattson (MMS), under honom sonen Anders Mattson. Längst ner står det Nils Eriksson … för Sigri Mattsdotter, men vad har vi däremellan? I det markerade området så går det tydligt att se LES, men vad står det mer? Jag vill påstå att det står Lars Elofsson, men vågar jag gå så långt att jag hävdar att det står ”i Herredalen”? Det är faktiskt inte helt omöjligt och om det stämmer – då har jag ju hittat den felande länken! Lars Elofsson i Herredalen är Lisbet Mattsdotters make och i så fall har jag kanske lyckats stänga luckan trots allt?
Jag tar tacksamt emot invändningar mot min teori. Bouppteckningen återfinns som 1782:2279 i Nordmarks härad FII:2 och hittas t ex via Arkiv Digital.

Jag har haft en liten släktforskningsvåg igen. Det är som vanligt mycket upp och ner med hur mycket tid det finns att lägga. :-) Den senaste tiden och stora delar av idag har jag tillbringat i Gunnarsjö i Hallands län, fast i den tid jag befunnit mig (mest 1800-talet) så låg det i Älvsborgs län. Därmed har jag ägnat en del tid åt att besluta hur jag skulle sortera källorna. De hamnade till slut i Halland eftersom det är där Gunnarsjö ligger i Disgens ortsregister. Då får jag iaf lite konsekvens att luta mig mot tänkte jag. Vilket beslut jag än hade tagit så hade jag säkert kunnat motivera det, hehe.
I Gunnarsjö finns egentligen inte mina egna anor, det är sambons, men av olika anledningar var det dit jag lockades just nu. Om inte annat för att det är kul att göra en enstaka djupdykning ibland. När jag sitter och pysslar med mina egna anor så brukar jag vara mycket noggrannare med att hålla ordning på syskon och få med mer detaljer om varje generation. Det blir alltid lösa trådar ändå, men inte minst går det ju långsammare bakåt genom tiden. Det jag har gjort med familjen i Enkeshult, Gunnarsjö är att jag nästan forcerat bakåt i tiden generation för generation. Det går både ganska lätt och snabbt att göra det när folk inte flyttat på sig så mycket, man är på 1700-talet innan man hunnit blinka nästan! :-) Eftersom den vanligaste frågan jag får om släktforskning är ”Hur långt har du kommit?” så låter det ju bättre att ha några djupa rötter att ta till som svar. När jag försöker förklara att jag inte ser jakten bakåt i tiden som något självändamål så brukar folk sluta lyssna… eller så är det bara vad jag tror.
Om jag får lite mer tid till forskning idag så ska jag ändå lämna Gunnarsjö och återvända till Karlanda i Värmland och se vad som händer där härnäst.
Vid nästa uppdatering av släktmaterialet här på sidan så ska jag bifoga en länk från det här inlägget till människorna där.

En bit norr om Gråbo, vid den lilla sjön Trönningen (Trehörningen) hittar man en plats som kallas för Björns bratt. Bratt är ett annat ord för brant och precis nedanför branten hittar man resterna av stengrunden till en gammal backstuga. Björn var tidigare båtsman och bodde då i torpet Hägnaden vid Jönsagården i Stannum, egentligen hette han Johannes Nilsson. Han kan ha varit född någonstans i Skaraborg 14/8 1814, till Stannum kom han 1836 och verkar ha tagit över torpet efter den tidigare båtsman Björn 1837 el -38. Han gifte sig 1840 med Johanna Gustafsdotter (f 20/2 1817) som verkar ha varit dotter till en båtsman i torpet Fäkrokren, Hjällsnäs (Gustaf Makrill).
Totalt fick de fem barn, Anna Lisa f -41, Anders Peter f -43, Andreas f -49, Johan Gustaf f -54 och Anna Christina f -60. De två yngsta dog före vuxen ålder.
Johannes karriär som båtsman tog slut efter drygt 10 år, det flyttar in en ny båtsman på torpet 1849. Enligt uppgift så lär han ha skadat ena benet vid ett fall (otydlig källa på det). Efter hans avsked så verkar församlingsprästen ha tappat kollen på familjen 1850, den bestod då av Johannes, Johanna och sonen Andreas som inte var ett år gammal, de skrivs in som ”utan känt hemvist”. Först 1853 dyker de upp igen – och det är nu de har flyttat in i den lilla stugan vid branten. Där bor de sedan som mest fem personer, de två yngsta barnen är födda där. Sonen Johan Gustaf flyttar till Göteborg 1873, men kommer tillbaka hem igen och dör sedan 1875. Strax efter bröderns död flyttar Andreas till Göteborg och kvar i stugan är då yngsta dottern Anna tillsammans med sina föräldrar. Tragiskt nog dör även hon redan 1884 i lungsot, medan Johannes själv lever kvar i stugan till 78 års ålder, han dör 1892. När Johanna blivit ensam lämnar hon stugan 1894 och flyttar till Örgryte, vi kan nog anta att hon flyttar till sonen Andreas.
Källor till ovanstående text är lite summariskt: Husförhörslängder från Stora Lundby församling, åren 1835-1894 samt död- och begravningsböcker från samma församling. Mer exakta hänvisningar, inkl sidnummer, kan fås så länge jag har kvar mina anteckning och kan tyda dem. :-)
Någon dag ska jag gå förbi biblioteket och låna boken ”Stora Lundby: En resa genom tiden” av Lars Edmundsson och Karl Gustafsson, där lär finnas mer information om båtsman Björn och stugan vid branten, då kanske jag fyller på lite.

Jag skulle vilja berätta något om bilderna i bloggens header.
Den längst till vänster är hämtad från Svenska gods- och gårdar från Dalsland utgiven 1945. Den ska föreställa mitt föräldrahem i Bäsingebo, Frändefors, men det är nåt som inte riktigt stämmer. Under hela min uppväxt fanns där två skorstenar och jag är alldeles säker på att ingen av dem satt i mitten som på bilden. I övrigt är det sig likt som jag minns det! Däremot är det ganska förändrat idag, men det är en helt annan historia. Om man är road av gamla gårdsbilder så finns den fantastiska sajten Flygfotohistoria att tillgå. Där kan man titta på och även beställa kopior av gamla flygfoton från 50-talet tagna i hela Sverige! Även där finns ”Bäsinge”, som morfar brukade säga, med (och där är det två skorstenar).
På nästa lilla bild finns tre unga damer. I mitten står min mormors moster Anna och de andra två är hennes kusiner från Oslo, Lydia och Signe Heier. Vem som är vem av dem har jag tyvärr ingen aning om. Anna känner man lätt igen på att hon var kutryggig efter att ha haft polio som barn. Det finns ganska mycket att berätta om Anna och hennes syster Olga, de ska få en helt egen plats i bloggen en annan dag.
Den tredje bilden finns det inte så mycket att säga om, den är hämtad ur husförhörslängden för Södra Råda (S) år 1825-1835, AI:8 och föreställer familjen Hasselroth i Viken. Anders Hasselroth var den förste i ”min” gren av familjen som tog namnet. Släkten Hasselroth/Hasselrot kan man förresten också ägna ett helt inlägg åt i bloggen, eller flera. Den är relativt väl utredd och just den här grenen hittar man i häftet ”Släkten Hasselroth från Södra Råda” sammanställt av Iwan Hesselroth. Ibland när jag vill ha lite omväxling så roar jag mig med att försöka komplettera ”förlorade” släktgrenar ur häftet. Det finns en del lösa trådar! :-)
Sist i bilden, men absolut inte minst, så hänger det en medalj. Förlagan till den bilden är inte särskilt långt bort, den hänger här till höger om min skärm! Det är en silvermedalj från Brno Grand Prix 1970, bandet är väldigt fläckigt och innan jag badade det i diskmedel så var det även ganska klibbigt. Himlen allena vet var min far förvarade den där medaljen i alla år. Inte låg den i nåt inglasat prisskåp iaf, det är då alldeles säkert. Klickar man på urklippet från Elfsborgs Läns Annonsblad 1970-05-28 här intill så kan man läsa lite mer om vad herrar Sven-Åke Rosell och Kent Hansson egentligen gjorde i Tjeckoslovakien. På sajten Racing Sports Cars kan man även se en bild av bilen. Så såg den ut innan den landade på taket i Esbjerg! :-) Just den där taklandningen var kanske en bidragande orsak till att det inte blev några fler EM-deltävlingar.
När man läser det lilla som står på tävlingen i Brno på den där sidan så ska man förresten inte låta sig förvirras av att det står att de kom på 14:e plats, det brukar man ju sällan få några silvermedaljer för. 14:e-placeringen gäller förstås hela tävlingen och 2:a platsen klassen.
Det var några ord om varje bild och nu när jag har skrivit det här så inser jag ju att jag kommer att få anledning att återvända till alltsammans vid fler tillfällen, men det är nog bara bra.

Till vänster ser man min mammas farmor Lisa Kristina Andersdotter och hennes syskon. Jag skulle tycka att det var väldigt kul att veta vem som är vem, men faktum är att jag inte ens är säker på vem som är Kristina. Det tror jag däremot att mamma vet så jag måste komma ihåg att fråga så att jag kan anteckna det ordentligt.
Äldst är Lena som har en annan pappa än de andra, sedan är det Anna, Kristina, Martin, Birger, Josefina (som kallades Fina) och Hilma. Föräldrarna hette Anders och Anna Maria och familjen bodde i Karlanda. Anders var skräddare och de lämnade 1884 den svenska stadskyrkan för metodisterna. Det är egentligen alla fakta jag har, men visst inbjuder det till fler frågor? :-) Möjligheten att lämna Svenska kyrkan infördes på 1800-talet genom de sk dissenterlagarna 1860 och 1873, men förutsättningen för att lämna kyrkan var att man gick med i ett annat godkänt samfund. Som 70-talist så har jag ju växt upp med kunskapen om att vi minsann har religionsfrihet i Sverige. Jag har inget minne av att någon berättade för mig att min mamma är äldre än religionsfriheten, den kom 1951. Uppenbarligen fanns det iaf metodister i Värmland på 1880-talet och jag måste säga att jag är lite nyfiken på om man kan få veta mer. Hur engagerade var Anders och Anna Maria i sin församling? Finns det dokumentation om det någonstans? Ja, det går ju att ställa hur mycket frågor som helst egentligen. Nyckelfrågan är ju förstås – kan jag få veta mer om de här människorna?
Om vi återvänder till generationen på bilden så kan det bli ännu mer intressant, särskilt det här med religionsfriheten och medlemstvånget i kyrkan. När Kristina gifte sig med Karl Holmstrand 1914 så gifte de sig borgerligt! Det kan ju verkligen inte ha varit vanligt på den tiden? Dessutom döptes inte min morfar när han föddes 1916. Ibland kan man hitta anteckningar om att barnen döpts i något annat samfund, men eftersom stadskyrkan hade ansvaret för bokföringen av folket så fördes det ju ändå in där. I anteckningarna kring morfars födelse så står det inget annat än att han inte är döpt.  Så kanske kan man hävda att det ändå fanns en viss frihet att åtminstone inte utöva stadsreligionen även om medlemstvånget fanns?  Det hör också till sådana där spännande frågor som man vill forska vidare i. Det är väl bara att hoppas att tiden dyker upp och att just de här frågorna som lockar då. Annars kommer jag säkert på något annat. Helt säkert är åtminstone att man alltid lär sig något.

Den här bilden föreställer min farmor Astrid Rosell, f Lidberg. Hon dog några veckor innan jag fyllde 2 år, 74 år gammal, och jag minns henne förstås inte alls. På baksidan av fotot finns en liten handskriven lapp fasttejpad med texten ”Till Åke på julafton 1948 från mor”. När jag var mindre tyckte jag att det var en ganska konstig julklapp! Nuförtiden är jag mest glad att jag har ett så fint foto av min farmor.
Jag tänker ibland på hur lite jag vet om farmor och farfar, varför ställde jag inte fler frågor till pappa när jag hade chansen? Det är helt lönlösa frågor att ställa sig förstås, det är inte så mycket jag kan göra åt det längre. Ändå är farmors släkt den del jag forskat allra minst på. Varför det har blivit så vet jag inte riktigt. Egentligen har jag flera sidor med kladdanteckningar som visar att jag åtminstone börjat! Tyvärr har en del av det hunnit bli ganska obegripligt, det är lätt hänt när jag inte strukturerar upp det jag hittat med en gång. Kanske är det just där jag ska ta tag nästa gång jag får lite tid att läsa kyrkböcker igen.
Jag är ganska ostrukturerad i min släktforskning, egentligen ”borde” jag nog göra nåt åt det och hålla mig till en släktgren åt gången. Samtidigt så vill jag ju gärna veta lite om allt, åtminstone ha några generationers historia i varje led. Det känns som en bra anledning att fortsätta spreta lite ett tag till. Det finns massor kvar att utforska hur jag än gör vettja.

Världspremiär!
Jag har bloggat om min släktforskning förut ibland, men då som enstaka inlägg i min gamla vanliga blogg. Nu har den legat i träda väldigt länge och jag tyckte det var dags för nåt nytt och lite mer riktat! Så här är den nu – min släktforskningsblogg! :-)
Jag räknar med att inläggen kan bli ganska oregelbundna, för det vet jag ju att min forskning är. Det blir när det finns tid till det helt enkelt. Fördelen är att eftersom det rör sig om historia så är det på nåt sätt ändå alltid aktuellt.
I skrivande stund så finns det ca 190 personer publicerade på de här sidorna. Några har fått direktlänkar i menyn och de är just nu bara utvalda som test. Jag planerar att byta ut den och kanske variera lite ibland beroende på vad jag har för fokus i släktforskningen. Man hittar alla som finns med genom att följa länken personregister ovan. Tanken är att jag ska utöka sidorna efter hand, förhoppningsvis kan det här motivera mig till att faktiskt föra in de uppgifter jag hittar i mitt släktforskningsprogram (Disgen). Som det varit tidigare så har jag varit lite slarvig med det ibland. Det är så roligt att leta vidare så jag för anteckningar sida upp och sida ner i mina block. Sen är det inte alltid lika roligt att skriva rent, föra in och strukturera källorna… :-)